Såg Josefin Nilsson-dokumentären igår och den sitter kvar. Kan man ens, behöver man ens, kommentera hur fruktansvärt sorglig den var? Jag vet inte, känns i alla fall nästan onödigt. Det är en sån gåta hur han har fått fortsätta, att folk inte bara tröttnar och väljer bort. Vem älskar honom? Och varför? Kan inte se någon anledning till, inte ens ett korn av förståelse för, varför han skulle prioriteras.

Annars då. Skrev faktiskt på som ett litet as förra veckan men nu är det stopp igen. Har ärligt talat inte ens försökt, men det KÄNNS omöjligt att få ut några ord hemma, så mycket svårare att byta huvud och sticka iväg. Men håller på att försöka få till en arbetsplats – vem vem, det kanske är nåt som funkar. Ska också börja sätta hårda regler igen, som förra veckan, och bara tvinga fram det.

haha varför gör jag detta ens